Merlyn, den godhjärtade, glada, kärleksfulla och busiga lilla Merlyn! Han är nu lite över 8 månader gammal. Han har kommit in i en könsmognadsperiod men inte riktigt fått grepp om vad han ska göra utav det. Förvirringen har varit total för hans del! För lite drygt en och en halv månad sedan så började det.... Det tog några dagar innan vi fattade galoppen här hemma, men jag har massor att komma med till vårt försvar!! :-)
Först fick han någon typ av urinvägsinflammation! Kunde inte kissa, ville inte äta, kissade lite fel (dvs inne - han blev själv väldigt förvånad och gick och gömde sig...) och hade till slut ont när han väl försökte kissa och kämpade länge varje gång. Sen så åt han mindre och mindre... Nu låter ju det här som om det höll på jättelänge, men faktum är att den här dagen när vi konstaterade att han inte kunde kissa (23 feb) så åkte vi till akuten på natten. Jag hade läst mig till att det var SKITFARLIGT om de inte kissar! Det behöver ju inte vara något superfarligt, men OM det är det så har man extremt lite tid på sig att spela på innan det blir livshotande. Så akuten blev det. Efter diverse prover och röntgen (och lite åka vilse mitt i natten) så kom vi ifrån veterinären med ett recept på antibiotika. Första tabletten fick han hos veterinären inpulad i en köttbulle! Mycket lycklig jycke!! :-)
Till slut så kissades det i alla fall lite bättre för varje dag, men man såg fortfarande att han hade ont och kämpade. Veterinären (Bagarmossen) hörde av sig om provsvaren och berättade att det hade varit någon mysko bakterie som de hade sett. Nu kunde ju den här bakterien kanske ha förvirrat sig in i provet på något normalt och ofarligt sätt (typ kontaminering, han kissade ju i en burk ute i hög snö) Det här resulterade i alla fall i ett återbesök hos veterinären (vi tycker om att slösa pengar på vår hund....). Där fick han raka magen!!! :( Han skulle nämligen få göra dels ett ultraljud och dels ta ett sk sterilt urinprov. När de gör ett sterilt urinprov så går de in i urinblåsan med hjälp av en nål som de sticker in i magen. På så sätt kan inga uteliggande bakterier som tex sitter fast i pälsen eller utanpå huden komma in i urinprovet. Sagt och gjort! Men vet ni vad lång tid det tar innan pälsen växer ut igen!?!?! Han ser fortfarande ut som en bäbis på magen! (hundbäbis - dvs valp, det tar ett tag innan pälsen på magen har vuxit sig tät på en valp, så de ser lite nakna ut) Hmm... Ja, ja. Intimrakning på hund.... de kunde väl åtminstone ha gjort något coolt mönster? Blixtformad eller nåt annat?! Tycker i alla fall jag...
Hur som helst. Åter till könsmognad.
I samma veva som allt det här hände så pågick det saker parallellt, bakom kulisserna liksom.
Merlyn har nämligen en liten dam-vän som bor i samma port! Hon är ganska exakt 4 veckor yngre än honom. Hon är en liten dvärgschnauzer och heter Frida. Jag kommer ju aldrig ihåg vad ägarna heter i förnamn (dagissyndromet, ni som har barn fattar), så de går här hemma under namnet "farbror Frida" och "tant Frida". Nu är det ju i princip bara farbror Frida som vi möter ute med den lilla vovvsingen då tant Frida är handikappad. Så då fick vi helt plötsligt veta att lilla tikvalpen Frida löper!!!!
Den informationen hjälpte kan jag säga. Då hade vi i flera dagar undrat varför Merlyn inte blev "frisk"! Han var alldeles konstig hemma, pep (HAN har nu fått smeknamnet Pipen :-) under de här dagarna) och orolig till tusen. Åt precis ingenting! Jag trodde att han inte åt eller drack något för att han hade jobbigt att kissa.... Han var allmänt ostyrig kan man väl säga.
Saken är ju att han höll ju på så här i flera veckor. Åt knappt någonting. Alls. Man fick leka i honom några matbitar ibland. Vi till och med prövade annan mat (jag vet, suck, oerfarna hundägare liksom) Köttbulle-dosen med antibiotika var ju bra också förstås, men det skulle han ju bara ha i 7 dagar, men på så sätt visste vi ju att det i alla fall inte var någon matvägran eller liknande. Till slut lyckades jag ju hitta lite information ocksxå som bekräftade min koppling till löpet... De blir så stissiga att de inte kan koncentrera sig på att äta (Nu pratar vi ändå om att dygnet har 24 timmar, men man kan ändå inte komma ihåg att äta under någon av de 24 timmarna.... Killar!!!) Så våran lilla runda kille blev lite mager under de här veckorna :-)
Kommer helt osökt att tänka på den gamla slagdängan:
"Kan inte hej, kan inte hej, kan inte hejda mig
när jag ser en tjusig tjej" (Robban Broberg)
Nu äter han i alla fall äntligen ordentligt igen!! Puh!
Sen har han ju utvecklat en OERHÖRD kärlek till kuddar under den här tiden.
Och nu pratar vi inte om att gosa.... kärleken till kuddarna är oändlig! Och oändligt fysisk...
Gode Gud! Vill knappt tänkta på´t! Så här springer vi runt och räddar kuddar och gömmer kuddar och slänger upp dem högst upp på bokhyllor och skåp och annat om dagarna :-P
Nä nu får det faktiskt bli läggdags. Merlyn börjar rulla en hård boll över parkettgolvet och jag gissar att grannen vill sova.... (fniss). Sista rastningen för kvällen fixade min skrutta, Merlyns kära "matte"
Sov så gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar