... så nu får vi nog gå och lägga oss.
Men jag måste nog nämna att farbror F verkar ha spårat ur helt nu.
När vi mötte de ute efter att ha varit på en hyfsat lång runda så fick jag syn på en svans och hörde röster borta vid sopstationen som ligger på våran fina innergård. Merlyn drog som attans men jag lyckades få honom att sakta ner något. Till slut fick F och en annan hund (som jag inte sett förut) syn på Merlyn och kom glatt fram för att hälsa. Eller ja, i alla fall F, den andra hunden var mer av den lite nervösa skälliga modellen. Men det berörde ju inte Merlyn :-)
Så hälsandet påbörjades och Merlyn ville så gärna leka, ner på armbågarna och knixade och donade. Det var redan mörkt ute så jag ville inte släppa honom lös, för om han sticker i mörkret så ser jag honom inte. Och om inte de andra hundarna ska vara kvar ute så har jag aningens svårt att få honom att stanna i krokarna. Framför allt när det är mörkt och alla spännande dofter, plus att han tycker att det är askul att rymma i det läget....
Ja, ja, som sagt, hälsandet gick alldeles som det ska. F (som är en jämngammal tik) blev helt plötsligt upplyft av sin husse, dvs farbror F! Och då började han svamla om att "nä, se det här går inte, det funkar INTE" Jag frågade vad han menade då. Då svarade han nåt i stil med att "men hon är ju en tik och Merlyn en hane och den andra hunden "D" är en hane" "så det här går inte". Jag fattade ingenting, av flera anledningar. Jag har dels inte fått den reaktionen från honom tidigare. Snarare tvärtom, han är en av de som resonerar, med all rätta, att "det är lugnt, låt de leka, de löser allt". Dessutom har alltid hans hund "F" och Merlyn lekt himla bra ihop. Men han fortsatte vimsa om att "det här funkar inte alls, det här går inte". De hade precis hälsat rätt lugnt och städat på varandra, Merlyn var i koppel dessutom. Han brukar alltid säga, "men släpp honom lös, det går så bra så". Han har nästan alltid sin tik lös, framför allt ute på vår gård. Det ser han som en självklarhet. En annan anledning till att jag inte förstod vad han vimsade om var att jag hade klart och tydligt hört den andra hundens ägare ropa på sin hund "D", och det var utan tvekan ett tjejnamn, svenskt, klart klingande, tydligt och gammaldags flicknamn. Så jag såg nog väldigt frågande ut (jag vet att jag har en tendens att visa allt jag känner med ansiktsuttryck...) Än en gång så påtalade han att, det går inte, hon är ju en tjej och han är en kille och det är ju det där också, eller hur?" sa han då, riktat mot den andra ägaren. Ägarinnan, menar jag. Hon skakade på huvudet och sa, nej, det är en tik. Han stod fortfarande med sin tik i famnen!! Och jag vet att tidigare har han aldrig betett sig så! Vimsig vad det gäller kön har han varit när det gäller Merlyn tidigare. (jag har alltid trott att det berott på hög ålder i kombination med ett och annat innanför västen) Men att lyfta upp sin tik i famnen på det där sättet har han faktiskt aldrig pysslat med, utom när hon har löpt! Då har han blivit lite hispig, redan på långt avstånd..... Vi bor i samma port, kan jag tillägga. :-)
Till slut skakar jag på huvudet, och säger rätt ut att "Jag fattar ingenting!" och sen försöker jag gå förbi. Han beslutar sig snabbt för att gå hem (det här blir bara konstigare och konstigare) med sin hund i ett stadigt tag under armen. Som sagt. Han är 4 meter hemifrån. Den andra ägarinnan till lilla "D" ser bara en liten anings förvirrad ut. Men de verkade inte känna varandra så himla väl, förstod jag sen, så hon greppade väl kanske inte vidden av det märkliga i situationen. Hon påpekade flera gånger så himla glatt om Merlyn, "Men ooooh, vad han inbjuder till lek!!" "Och titta, vad han visar att han vill leka!" Som sagt, väldigt glatt överraskad. Han är ju som sagt ruskigt tydlig i sitt språk i det läget. Trots stretandet i kopplet så gick det inte att ta miste på, ens för en okänd tjej, med en (för oss) okänd och lite småspattig hund :-D
I det läget lyckades farbror F svänga till det med att, "nej, det funkar verkligen inte, hon är en tik och det är hon också men inte han. Då kommer "F" bara att försvara "D"!" Huh?!?! Jag fattar fortfarande inte hur han fick till det där. Dessutom med tanke på att "D" är äldre än "F" och inte verkar känna varandra ens... (jag ska inte påstå alzheimer, men ibland undrar jag, vad är virrig farbror à la normal kontra alkohol och vad är ren "varningsklocka" som kräver ett läkarbesök för lilla farbrorn och hans minnes- och resonemangsproblematik)
Ja, ja. Farbror F försvann inåt och vi blev kvar och småpratade.
Det visade sig att hon bodde i samma hus och att hunden faktiskt var ett nytt tillskott hemma hos dem. En omplacering (i någon form i alla fall) och de hade haft denna tjej bara ett par 3 veckor. Hon var 1 år och 4 månader, så väldigt jämn i ålder med både våran och farbrorns hund. Merlyn är ju nu 1 år och 2 månader och "F" är väl ganska exakt 4 veckor yngre än honom har jag för mig.
Merlyn ville verkligen leka, men den lilla "D" visade tydligt att hon inte var redo. Så jag fick honom att sansa sig och den andra tjejen lyckades också bemästra mötet jättebra. Jag hoppas att de på sikt kan ha lite kul i alla fall. Man får ta det lite lugnt och varligt så ordnar det sig nog.
Vi lyckades prata bort en liten stund, prata hund, förstås. Hon hade väl träffat på "B" också, som inte alls tål Merlyn :-) Så är det, konkurrensen är hård om brudarna på gården :-) Eller nåt...
Jag tror nog till och med att jag lyckades kläcka ur mig hur tant B brukar lyfta upp sin jycke när hon får syn på Merlyn, eller bestämma sig för att gå in, så fort vi dyker upp. De tycker verkligen att det är skitjobbigt att deras hund skäller och lever rövare och inbjuder till bråk så fort Merlyn visar sig. Jag kan förstå det, även fall jag inte skulle rekommendera själva "upplyftande-biten". Men jag är så himla stolt över våran lilla hårboll, som verkligen beter sig så himla bra i sådana situationer. Han är en riktig mästare! Hoppas att han fortsätter vara sådan.
Sedan öppnade sig himlen och både vi och dem rusade åt var sitt håll får att undkomma blötan.
Men NU är det faktiskt läggdags!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar